Emme

Jaha, då va jag på plats. Tåget blev en halvtimme försenat pga en bortsprungen loförare i Linköping:P hade dock trevligt kupésällskap. Ett pensionärspar o två 25ålders killar varav en va sjökapten o en hade preciskommit hem från Filippinerna. Det visade sig att filippinkillen hade pluggat ekonomi i Götet men tagit ett breakpå 2 år o rest o jobbat lite,därav resan till filippinerna. Pensionärsgubben visade sig vara uppväxt vid Ivösjön o det paret var väldigt beresta, varit i Brasilien, England, Australien, Nya Zeeland ja överallt typ;) Vi kom in på att jag skulle flytta till sthlm själv o vad jag skulle plugga, de tyckte jag var modig och verkade väldigt målinriktad:P Fick även et tips från studiekillen om en förening där de hjälpte till med utbytesstudenter, verkade hel coolt:D Just där o då kände jag att mit äventyr och min dröm började, jag log nog i princip hela vägen till sthlm sen! :)

Det var ett jobbigt farväl att ta på perongen inte bara för mig har jag förstått nu i efterhand. Ni verkade så starka o ville nästan putta mig på tåget medan jag ville stå kvar. Ni är guld värda o alla sms gör att jag blir gråtfärdig, MEN inga tårar här inte, det är detta jag vill och jag ska lyckas:D

FYFAN vad jag e bra! Är bara tvungen att säga de. Tänk, nu sitter jag i sthlm med utsikt över staden. Jag är inte här på semester denna gången, nu ska jag bo o leva här. Jag har tagit mig en bit på vägen o nu ska inget få stå i min väg. Tänk vilka betyg jag hade i 9.an, att jag klarade IB o att jag nu sitter här framför datorn o ska börja ekonomprogrammet, Vad blir nästa mål tro?

HUJ- I will never forget you